Picture
Sinne Eeg har haft strålande framgångar internationellt, men även i Sverige. Här trollbinder hon publiken vid Ystad Jazzfestival 2014.
Att tycka radikalt olika om vokalartister gäller även för initierade bedömare. Vissa uppfattar Billie Holiday som ganska ointressant. Andra hävdar att Frank Sinatra var blott en ordinär crooner.
Samtidigt som en del av oss ser dem som unika och smått geniala. Subjektivt så det förslår.
Sinne Eeg har hunnit turnera flitigt och skaffat sig många beundrare i såväl USA som Kina, förutom Japan och Europa samt förstås även i hemlandet Danmark. I Sverige har hon erövrat en sparsmakad publik som värdesätter vokalt artisteri på hög nivå.
Personligen har jag blivit såväl bländad som bedårad varje gång jag hört henne.
Min påtagligt subjektiva upplevelse är att Sinne Eeg har få vokala konkurrenter, varhelst i världen vi lånar våra öron till synkoperad sångkonst.


Att undvika alla former av överdrifter är en konst i sig, särskilt om utförandet karaktäriseras av påtaglig expressivitet. Less Is More är helt klart en viktig del av Sinne Eegs musikaliska filosofi. Vilket inte hindrar att det kan spraka och gnistra rejält vid sångmikrofonen, när en mer dramatisk text ska tolkas.
Picture
Jazzfestivalen Bangen i Sandviken sommaren 2013. Sinne Eeg med danska trion Jacob Christoffersen piano, Morten Ramsbol bas & Janos Templeton trummor. En magisk konsert!
För de av oss som älskar perfekt intonation och glasklar tonträff är Sinne Eeg den optimala leverantören. Samma sorts lyssnare får lätt gåshud av sublim frasering, djärv tajming och en självklar interaktion med spelkamraterna. När en jazzgrupp verkligen svänger samtidigt som vokalartisten interagerar organiskt med bandet, då är det verkligen okej. Lägg därtill förmågan till storytelling, d v s att levandegöra texten in till minsta kommatecken.
Sinne Eeg fyller en sådan fullmatad kravlista och hon gör det med en sagolikt vacker stämma.
- Tja, man har den röst man har, kommenterar hon lakoniskt, när jag berömmer hennes välljud.
I detta konstaterande ryms en viktig del av framgångsförklaringen; det genetiska arvet.
Miljön är förstås också viktig och nu talar vi om en dansk tös som matades med jazz parallellt med modersmjölken. Dels av en hängiven pappa som tidvis spelade bas på proffsnivå och en storebror som satsade hårt på att bli en bra saxofonist. Ur hemmastereon flödade synkoperna med Miles, Bird, Ella & Sarah Vaughan.
Sinne tog in allt och stretade som femåring med pianolektioner och något senare även med brorsans saxofon. Men inte förrän hon fyllt arton och mer slumpmässigt prövade att sjunga inträffade något speciellt. Hon vidgar ögonen för att markera det stora som inträffade.
- Jag insåg att mitt instrument var min egen röst! Med den kunde jag förmedla det jag hela tiden hade letat efter att uttrycka.
Picture
Face The Music; Sinne Eegs grammyvinnande skiva från 2014. Här visar hon stolt upp vinylomslaget.
Varpå hon som 18-åring inledde en femårig konservatorieutbildning. Att teoretiskt förankra den medfödda sångförmågan såg hon som självklart. Kombinerat förstås med massor av vokala utbrott i allt från storband till mindre besättningar.
- Bästa sättet att utveckla sitt artisteri är att framträda live så ofta det går, fastslår hon bestämt.
Hon lever som hon lär. Alltsedan debutskivan släpptes 2003 har hon turnerat flitigt över större delen av världen. Exempelvis har hon förunderligt nog hunnit med drygt tjugo turnéer i Kina!
På frågan om hur detta är möjligt svarar Sinne Eeg sakligt att en befolkning på nära 1.5 miljarder rimligen har en hel del jazzdiggare. Varpå hon spär på med en underbar story om när hon vid ett tillfälle gjorde en extra spelning utan arbetstillstånd i diktaturstaten Kina. Utanför konserthallen väntade en polisstyrka och Sinne fick tillsammans med musikerna tillbringa åtskilliga timmar i häktet. Förhören avlöste varandra och en konstapel föreslog att Sinne skulle sjunga litet för att lätta upp stämningen.
- Jag valde Bob Marleys "I Shot The Sheriff" och poliserna blev nöjda. Kanske var deras engelska alltför bristfällig, vilket var tur för oss...
Picture
Sinne Eegs senaste konsert i Sverige - Stockholms Konserthus, Grünewaldsalen, 17 november 2016. Bejublad gästsolist är Peter Asplund. Vid pianot Jacob Christoffersen, Lennart Ginman bas & Zoltan Csörsz trummor. Foto: Leif Domnérus
I jazzens hemland har Sinne Eeg hunnit erövra ett stabilt renommé efter spelningar i princip över hela Nordamerika. Senhösten 2016 har hon avverkat såväl Los Angeles som Chicago och New York. Samtidigt som hon för ovanlighetens skull även tävlat i sång, i den årliga och omsusade Sarah Vaughan Competition. Att hon endast blev tvåa, "slagen" av den engelska, konventionellt och en smula orent sjungande Deelee Dubé är svårförståeligt. Återigen detta med att  sång är så uppenbart subjektivt..
Stor enighet har i alla händelser gällt beträffande Sinne Eegs senaste skivutgivningar. Face The Music släpptes 2014 och korades till årets bästa i Danmark, med åtföljande Grammy-utmärkelse. 2015 kom en duo-cd med Sinne Eeg och basisten Thomas Fonnesbaek, rankad som ett av årets bästa skivsläpp enligt Down Beat. Båda skivorna visar upp en fullkomligt lysande sångartist, samtidigt som de indikerar att Sinne Eeg har potential att bjuda på ännu mer vokalt välljud av allra högsta dignitet.

I början av 2017 återvänder hon till skivstudion, denna gång belägen i New York. En väl vald blandning av jazzens odödliga evergreens, mixade med några av Sinne Eegs egna och mycket raffinerade melodier vågar vi hoppas på. Förmodligen också en hel del scatsång.
- Eftersom jazzens huvudingrediens är improvisation kommer jag självklart fortsätta att utveckla min scatsång.
Sinne Eeg har privilegiet att själv välja hur och var hon vill fortsätta att sjunga. Känns det bra?
- Det är luxus.
Text: Leif Domnérus
Foto: Nilla Domnérus 


 


Comments

01/09/2017 00:20

It's a very good web. I just can't wait for the next update!

Reply
07/09/2017 09:08

She is indeed a talented lady. She has the passion and the talent for both singing and drawing. That is something to envy about. I wish I have the same talent as you have. I am not good at singing nor painting. I have the talent though in dancing. I guess it just depends on yourself. We are born with different gifts after all.

Reply



Leave a Reply