Picture
Monica Zetterlunds syster Margareta bjuder in till en visning av hennes storasysters eget museum i födelsestaden Hagfors.
TILL MINNE AV EN SÄRKLASSIG & MÅNGBEGÅVAD ARTIST

Swedish Sensation; så löd titeln på hennes debut-LP när den kom 1958. Mycket välfunnet, eftersom den då blott 21-åriga hagforsjäntan verkligen var en sensationellt begåvad och tidigt mognad svensk jazzvokalist.
Även om jazzen alltid fanns med i hennes artistiska arsenal hann hon under en drygt 50-årig och sagolik karriär även med att bli en firad aktris på Hasseåtages revyscener, men även en karismatisk filmskådespelare i Vilhelm Mobergs Utvandrarepos. Dessutom även folkkär piga i TV-succén Söderkåkar.
Denna framgångssaga skildras kärleksfullt på det lilla Monica Zetterlund-muséet i Hagfors.

En av de många  profiler som Monica Zetterlund kom att samarbeta med var Tage Danielsson. Som fyndig ordkonstnär flätade han ihop de djupa bärskogarna i Värmland med storstadens brusande nattliv. Hos Monica såg han en blandning av detta: Ett lingonris i cocktailglas.
Skaparna av det ideellt uppbyggda minnesmuséet över Monica Zetterlund har passande nog lånat Tage Danielssons geniala karaktäristik av den unika värmlandshuldran; den jordnära och okonstlade landsortsbegåvningen som snabbt växte in i den hektiska nöjesvärlden, med dess ständigt påslagna spotlights.
Picture
Lingonriset & cocktailglaset. Tage Danielssons lysande metafor för Monica Zetterlund.
En av tillskyndarna bakom Z-muséet är Leif Andersson, född och uppvuxen i Hagfors.
- Faktum är, säger han med stolthet i rösten, att min pappa hade en trio tillsammans med Monicas föräldrar. Mamma Greta stod vid basfiolen och pappa Bengt spelade dragspel. Min egen pappa David blåste trumpet och trion framträdde på bröllop och fester av olika slag.
-  När Monica så tragiskt avled 2005 vid endast 67 års ålder var vi några hagforsbor som ansåg att vi måste göra något för att bevara hennes minne.
Idéer bollades fram och tillbaka, flera av Monicas forna arbetskamrater på Televerket i Hagfors bidrog med synpunkter och Monicas egen lillasyster, den i dag 76-åriga Margareta Nilsson, hörde till de ivrigaste tillskyndarna. Margareta minns hur tongångarna gick:
- Ganska många ville att Monica skulle stå staty här i Hagfors. Men se det tyckte inte vi i familjen och inte heller den som stod Monica närmast, nämligen dotter Eva-Lena.
- Men ett museum lät inte dumt, det fanns ju så mycket att berätta och visa upp. 
Picture
Mamma Monica skickar ett sjungande vykort till dotter Eva-Lena.
Så sant. Redan i entrén i den till museilokal ombyggda hälsovårdscentralen i Hagfors möts besökaren av en ljudslinga med Monica Zetterlunds oefterhärmliga sång. De många bilderna på väggarna ger en historisk tillbakablick till dåvarande Monica Nilssons uppväxt och vardagsmiljö. På ett separat bord ligger ett så kallat "sjungande vykort", avstämplat vintern 1958 från Köpenhamn. I högtalaren invid hörs Monica sjunga Flickorna i Småland och inspelningen med tillhörande vykort är adresserad till dottern Eva-Lena, som får bo hos mormor och morfar när hennes unga mamma sjunger med den populära danska orkestern Ib Glindemann. Det danska bandet hade turnerat i bland annat Värmland under sommaren 1957 och i Hagfors Folkets Park hade Monica tillåtits att sjunga ett par låtar med orkestern. Vilket gjorde att Glindemann på stående fot lockade med ett kontrakt. Inget kunde stoppa Monica från att ta chansen. Men sejouren i Danmark blev kort. Nöjespappan Topsy Lindblom i Stockholm hade hört rykten och bad Arne Domnérus att kolla upp hur bra hon egentligen var, "den där värmlandsjäntan". Topsy menade också att om alla lovord visade sig stämma, borde Dompan se till att få med den unga jazzbegåvningen till jazzens högborg i Stockholm, nämligen Danspalatset National, eller Nalen i dagligt tal.
Allt gick enligt ritningarna och snart stod Monica Zetterlund på Nalens stora scen och sjöng jazzstandards för en kunnig och entusiastisk publik. Samma år kom hennes sensationella debut-LP, som nämndes inledningsvis. Skivan gav eko i USA och innebar att Monica fick åka över och sjunga med amerikanska toppmusiker. Ett äventyr hon själv sammanfattade kort och koncist: I Staterna handlar det bara om pengar, managers och att smöra för journalister. Ett rent rat race, inget för mig.
Lingonriset hade talat och vad gäller cocktailglaset fanns det ju såna även här hemma...
Picture
Monicas scenkreationer från revyn Spader Madam.
I det större rummet av museet fortsätter bildsviterna att berätta den smått osannolika historien om hur Monica Zetterlunds geniala artisteri har förundrat den svenska publiken i flera decennier. Den numera klassiska inspelningen med världspianisten Bill Evans och skivan Waltz for Debby presenteras, liksom ett mångfacetterat urval ur den rikhaltiga skivproduktionen.
Intressant nog finns även flera av de scenkläder hon bar när det var revydags med Hasseåtage. Bland annat tre magnifika kreationer som syddes upp till henne i Oscarsföreställningen Spader Madame!
Mellan raden av fotografier och inramade Folkparksaffischer står en basfiol, måhända till minne av att Monica faktiskt var gift två gånger med kontrabasister.
I mitten av rummet tronar en svart flygel. Jag associerar till att Monica även hann med att leva i ett långt förhållande med amerikanske pianisten Steve Kuhn. Jag slår några ackord och kommenterar till Monicas syster Margareta att det var förskräckligt ostämt.
Ungefär lika rappt och bestämt som Monica själv kunnat svara hör jag Margaretas korta kommentar: Tja, men det är i alla fall ett pampigt instrument.
När jag sedan frågar Margareta om hon gillar att guida besökare i systerns museum, då sprids ett varmt leende i hennes ansikte.
- Det är helt enkelt jätteroligt! Inte en enda gång blir det likt den förra, jag har inget manus så det får bli som det blir.
- Närgångna frågor om Monicas olika äktenskap och lössläppta leverne ställer folk sällan och det tycker jag förstås är bra. Privat är privat, så är det bara.
Riktigt kul tycker Margareta att det är när hon får frågan om någon liten anekdot från uppväxten. När jag då frågar om hon kan ge ett exempel klurar hon en stund och säger sen:
- Näe du, det vete tjyven om jag minns nåt just nu. Sånt går inte att beställa fram bara så där...
Vi råkar stå i ett hörn av rummet där det hänger ett flertal av Monicas egna målningar i olika utföranden, ganska ofta med enkla färgkritor eller vanlig blyerts.
-Kanske, säger Margareta en smula drömmande, skulle Monica inte vilja att vi satte upp de där. Men jag tycker absolut att de bör finnas med. De visar ju för tusan vilken suverän konstnärlighet som hon hade
Picture
Gatan i Hagfors där Monica växte upp har numera bytt namn...
Att syster Margaretas guidningar är populära kan muséets främste drivkraft, Leif Andersson, intyga.
- Frågan är väl hur mycket hon ska hinna med. Vi är nu inne på tredje året och har allt fler besökare, inte minst grupper som kommer resande i bussar, faktiskt även från Norge.
Runt tretusen besökare på årsbasis är förstås en bra siffra, speciellt med hänsyn till att Hagfors ligger en smula avsides i Värmlandsskogen. Men Leif Andersson ser framåt och menar att mycket återstår att göra, som exempelvis ett mer omfattande ljud- och bildspel och ytterligare dokumentation av exempelvis alla de gästande musiker och artister som gästat Hagfors och som Monica själv lyssnat på och inspirerats av. Att muséets långsiktiga överlevnad säkras är hans främsta målsättning. Många förhandlingar återstår med kommunen och ortens stora bolag, Uddeholm.
- Även den lokala musikkulturen behöver vi belysa bättre. Tänka sig att när Monicas pappa Bengt hade sin egen orkester igång och Monica var med och sjöng, då fanns det inte mindre än sexton dansband här i Hagfors som spelade lättlyssnad och populär jazz!
Ännu en historia att skildra är förstås att den originelle och jazzkunnige pappa Bengt även hade en skivaffär med främst jazz på 78-or. Efter plugget kom jäntan Monica ofta i ett huj och hjälpte pappa med skivorna.

Och egentligen var det väl där, i den lilla skivbutiken, som Monica Zetterlunds sagolika karriär startade, när hon lyssnade och härmade världsstjärnorna Ella Fitzgerald och Sarah Vaughan.
Några av oss tycker rent av att hon sedermera kom att överglänsa dessa berömdheter.

Picture
Monica Zetterlund vilar i familjegraven på Hagfors kyrkogård.
Monica Zetterlund avled vid 67 års ålder 2005 när hon, ensam i sin säng, somnade med en cigarett i handen. I dagarna (20 september 2016) skulle hon ha fyllt 79 år.

Text: Leif Domnérus
Foto: Nilla Domnérus


 


Comments




Leave a Reply